För fem år sedan tog det minst en månad att gå från en produktidé till en prototyp värd att visa för investerare eller användare. Idag gör vi det på fem dagar. Det är inte för att vi är snabbare — det är för att verktygsstacken har förändrats fundamentalt.
Dag ett: koncept och kravformulering med AI
Vi börjar aldrig med Figma. Vi börjar med ett samtal — numera ofta med Claude eller ChatGPT — där vi formulerar vad vi faktiskt försöker bygga.
Prompten vi använder: "Vi bygger [X] för [målgrupp]. Kärnproblemet vi löser är [Y]. Hjälp oss identifiera de tre viktigaste användarflödena och de vanligaste missförstånden om vad produkten ska göra."
Svaret ger oss en startpunkt för diskussion. Det är inte facit — AI:n vet inte allt om vår kund och kontext — men det tvingar oss att vara specifika om vad vi faktiskt vet och inte vet. Det sparar oss en dag av möten.
Dag två: wireframes med Figma och AI
Med användarflödena definierade går vi in i Figma. Vi använder numera Figma AI för att generera initiala layoutförslag baserat på flödesbeskrivningar. Det är inte perfekt — resultaten kräver alltid manuell bearbetning — men det ger oss ett startläge att reagera på istället för en tom duk.
Reaktion är snabbare än skapande. Det är lättare att säga "den här layouten är fel för att X" och rätta till den än att börja från ingenting. AI-genererade wireframes ger oss något att reagera på, vilket accelererar designprocessen dramatiskt.
Dag tre: design med komponentbibliotek
Vi arbetar med egna komponentbibliotek byggda i Framer och Figma. Dessa bibliotek är ackumulerade investeringar — varje projekt bidrar med komponenter som återanvänds i nästa.
På dag tre tar vi de validerade wireframerna och applicerar riktigt designspråk: typografi, färg, spacing, ikonografi. Det mesta är komponenter vi redan har. Det vi saknar bygger vi — och lägger till i biblioteket.
En prototyp av hög visuell kvalitet på denna punkt är inte fåfänga. Den hjälper oss att testa med riktiga användare och att kommunicera med stakeholders som inte kan läsa wireframes.
Dag fyra: prototyplänkar och användartestning
Vi bygger klickbara prototyper i Framer eller Figma. Klickbara, inte kodade — skillnaden är hastighet. En kodat prototyp tar tio gånger längre att bygga och berättar oss sällan tio gånger mer.
Vi skickar prototyplänken till fem till åtta testpersoner med en enkel uppgift: "Prova att [göra X]". Vi spelar in med Loom. Vi tittar efter tre saker: var de fastnar, vad de frågar om, och vad de gör istället för det vi förväntat oss.
Den informationen är guld. Vi har vid det här laget investerat fyra dagar och får feedback som är mer värdefull än vad ett månads UX-arbete utan testning hade gett.
Dag fem: iteration och leverans
Baserat på testerna gör vi en runda av iterationer. Vi fixar de tydligaste problemen, justerar flöden som inte fungerade, och förfinar det visuella.
I slutet av veckan levererar vi: en klickbar prototyp, en kortfattad rapport med de viktigaste inlärningarna från testningen, och en rekommendation för nästa steg — vad som bör byggas först, vad som kan vänta.
Det är inte en färdig produkt. Det är ett beslutsunderlag av hög kvalitet, producerat på en bråkdel av den tid det brukade ta.
Verktygen vi använder
Claude och ChatGPT för kravformulering och research. Figma AI för initiala layoutförslag. Figma + egna bibliotek för design. Framer för prototypen. Notion för dokumentation. Loom för testinspelningar.
Ingen av dessa verktyg är magiska ensamma. Kombinationen, i rätt ordning, med ett team som vet vad de gör — det är det som gör det möjligt att gå från idé till prototyp på en vecka.
AI har inte ersatt designers — det har tagit bort de delar av arbetet som var mest tidskrävande och minst värdeskapande. Det vi nu kan lägga mer tid på är de saker som faktiskt kräver mänskligt omdöme: att förstå användaren, att fatta svåra prioriteringsbeslut, och att bygga produkter som folk faktiskt vill använda.